Julia Andreasson

Han tog min hand och kysste mig med sina mjuka läppar. " Jag älskar dig" sa han sedan. Jag log och sedan fortsatte jag att kyssa honom. Värmen spreds sig genom hela min kropp aldrig ade jag trott att hans läppar kunde smaka så bra. Tiden flög förbi och plötsligt skulle han gå.Han släppte min läppar men min hand höll han i ett stadigt grepp. Jag ville inte att han skulle gå jag ville stå där i all evighet och kyssa hans läppar. " Jag måste gå, men inte i från dig, nu när jag har dig så kommer jag aldrig lämna dig" sa han och kysste mig hejdå. Sedan släppte han min hand och gick mot söderbron.

Allt som just skett snurrade runt flera tusen varv inuti mitt huvud, jag hade blandade känslor. Hela min kropp skrek efter honom samtidigt var jag rädd, sist jag släppte in någon blev jag så sårad så jag stängde ute mig från all kärlek. Men Nu när han kom in i mitt liv hade allt förändrats, han hade altid varit en kompis som stod mig väldigt nära. Att han hade känslor för mig visste jag inte, det är klart han var ju fin och så, men när han tog min hand stelnade jag till. Allt bara snurrade runt i mitt huvud, var vi tillsammans?. min kropp längtade efter honom, saknaden började krypa inom mig. Jag gick mot bussen i min egna värld som endast nu består av tankarna på honom.