Eva Dahlgren - egoism
Med dej där man är gömd
Än ett liv bland alla
Där man är glömd
Hellre en solig morgon
Med ditt ljus
Än en solig morgon
Alla utom du
Hundra tårar i min hand
Från dej
Än att du skrattar
I nån annans famn
Hellre hundra mil bort
Och jag vet var du är
Än att du är nära
Ändå inte här
Jag vill att du tror mej
En endaste gång
Försök förstå mej
Du gör dagen så lång
Så ändlöst lång
Jag kan höra dej skratta
Se din mun le
Dina ögon lever
Åh säg att du är med
Att vi delar samma resa
Och styr mot samma mål
Kom ta min hand
Vi gör världen until vår
Säj att du smeker min kind
För att du tycker om
Att jag kan ge av mej själv
Until den jag tycker om
För du kom med livet
Du ger och jag tar
Du kom med sommar´n
Du är allt jag har
Arne Röllgårdh 75 år
Kan det vara din envishet?
Eller är det kanske din Morfars gröt vi alla fastnat för?
Jag tror att det är ditt stora hjärta som vi alla älskar.
Ditt hjärta som vunnit många stirder mot de elaka bacillerna.
Trots dessa tunga strider är du fortfarande lika stark.
Jag avundas dig och ditt stora hjärta, morfar.
Att du orkar komma tillbaka efter allt tungt och mörkt.
Jag förstår att det har varit jobbigt och svårt nu efter operationen,
Men du har haft en hjälpande hand vid din sida.
Jag tror att det är därför ditt hjärta är så starkt,
att du har mormor där och tillsammans går ni genom livets svåra stunder.
Jag tror jag pratar för att när jag säger att vi är glada att vi har dig Morfar!
Till Morfar 75 år 10 maj 2008
Varit kär så många gånger - Magnus Uggla
Varit kär så många gånger,
men det har aldrig gått i lås,
och jag har givit min kärlek blommor,
men den har alltid flytt sin kos.
Den första gången som jag såg dig,
då älskade vi med varann,
och den kärleken kändes så riktig.
men plötsligt bröt du våra band.
Någonting måste vara fel,
varit kär så många gånger,
men det har aldrig gått i lås.
Och jag har givit min kärlek blommor,
men den har alltid flytt sin kos.
När man inte har nån att älska kan man tänka,
att man vill ha nån att hålla i hand,
men när man är tillsammans då kan det hända,
att det vore bättre utan några band.
Någonting måste vara fel,
varit kär så många gånger,
men det har aldrig gått i lås.
Och jag har givit min kärlek blommor,
men den har alltid flytt sin kos.
Varit kär så många gånger,
men det har aldrig gått i lås.
Och jag har givit min kärlek blommor,
men det har aldrig gått i lås.
Varit kär så många gånger,
men det har aldrig gått i lås.
Och jag har givit min kärlek blommor,
men det har aldrig gått i lås.
Varit kär så många gånger,
men det har aldrig gått i lås.
Och jag har givit min kärlek blommor,
men den har alltid flytt sin kos.
Varit kär så många gånger,
men den har alltid flytt sin kos.
Du är inte ensam om att känna ensamhet
När du ligger där i din ensamhet
ska du veta att jag finns där på andra sidan tapeten
Att jag stryker handen mot tapeten
Gråter salta tårar av empati
För jag har känt likdant som du
När det känns som svårast
Försök då glömma nuet
Släpp iväg dina drömmar och le
Du skall vet att även ensamheten har ett slut
Ingenting finns för evigt
Även den djupaste av smärta går att överleva
Bara du tror på dig själv
Gör inget drastiskt
Även om det är lockande att släppa taget
Du kommer att ångra dig då smärtan kommer
Och då kanske det är försent
Du måste inse att livet är grymt
Man att kärleken övervinner allt
Och när du ligger där i din säng, ensam och gråter
Är du inte ensam om att gråta.
Av: Maria Rönndahl
För din skull - Niklas Wahlgren
Det är dina ögon som förför
Och som en ängel du svävar runt mig
Vet inte riktigt hur du gör.
Men allting som jag förut känt som fått mig säga nej
Jag släpper allt sånt där för dig.
Jag hade valt att sova ensam om natten.
Jag hade valt att stöta bort allt sånt
Som kom för nära mig
Men jag släpper allt sånt där
Vad är en kärlek utan en älskling
Vad är en himmel utan jord
Hissa ditt segel följ med i natten
Här gills bara handling och inga ord.
Med luften under vingarna jag säger aldrig nej
Jag släpper allt sånt där för dig
Sorg
Det fanns ingenting att vinna på att vara svartsjuk.Och svartsjukan orsakades av ingen annan än mig själv. Det var mina egna fantasier som gjorde sådär ont.
Det var den emotiella motsvarigaheten till att ta och skära upp sin arm,sin mage eller ena ben. Svartsjukan var självstympande - lika smärtsam och meningslös.
Smärtan hade inte orsakats av att någonting hade hänt mig, utan av att någonting inte hade hänt mig. Det som pågick mellan två andra människor och som inte hade någonting med mig att göra:
Varför var det så smärtsamt?
Hur i helsike skulle jag veta det?
Det enda jag visste var att det gjortde ont.
Ur boken Vattenmelonen av Marian Keys.
Rädslan över att du ska lämna mig
Detta skrämmer mig, att du en dag ska förvsinna. Jag kan se allt så verkligt framför mig. Jag är rädd för det, det är en verklighet jag fruktar, att inte ha dig vid min sida. Du lyser upp min dag, din röst och skratt får min dag att kännas lite bättre. Varför tyr jag mig så mycket till dig? Du har alltid funnits där vid min sida udner hela mitt liv, under min uppväxt gav jag mig ditt hjärta på något sätt. Jag är förevigt fast vid dig. Du har lärt mig det mesta som är värt att veta, dina gamla ordvistar är alltid lika skumma och man får tänka till en stund. Jag vill komma ihåg allt du sagt till mig och skriva ner det i en bok så jag aldrig glömer dina visa ord. Livet är hårt men det visste ju vi sen innan, jag har känt den smärtan som jag vet att en dag du också ska få känna och smaka. Men jag hoppas att den dagen dröjer så att vi kan ha våra dagar tillsammans
Till min bästa vän, Alexander
Kom håll min hand ett litet tag jag känner mig väldigt ensam i det mörka som sveper sig skata in i mig. Låt mig få känna din hand som visar mig att det finns en värld utanför min egen, en värld där allt är allt runt om mig är borta. Kom och skräm bort alla monstren som gömmer sig under sängen. Låt mig våga se vad verkligheten säger, du ger mig stöd så att jag kan det. När jag gör det ska jag bevisa för mig själv att verkligheten inte alls är lika farlig som jag har trott och fruktat. Jag kan glömma allt som svävar runt om mig för bara en sekund när du är hos mig och låter mig få skratta bort smärtan i bröstet. För några sekunder får du mig att känna hur det verkliga livet känns, det liv utan några problem. Utan din axel skuller jag falla ner i det djupa hålet jag grävt för mig själv i min ensamhet, jag skulle falla långt ner och aldirg kunna stå rakt upp igen. Men nu med dig vid min sida kommer jag aldirg att falla, jag ska kämpa och visa att jag är stark och jag ska bevisa för min rädsla att det inte finns något att vara rädd för. Hjälp ur den här smärtan, snälla. Håll min hand tills jag somnar om natten och drömmer om en värld långt borta härifrån, en värld jag aldirg skulle kunna nå utan din hjälp.
Till en vacker flicka
Jag gillar dig
det har jag alltid gjort
sen första dagen vi sågs
du är rolig, snäll och gullig
kan man önska sig något mer
du bjöd hem mig en dag
jag blev överlyckligt glad
fastän vi bara gjorde läxor
Nu undrar jag om du vill göra mer med mig
mer än bara läxor.
Av: Oskar Noresson
Om du lämmnar mig nu - Lars Winnerbäck
Jag skulle låta blicken möta andra ögon, i en främmande stad
Jag skulle inte ha så bråttom med att träffa nån ny
Jag är rätt mycket med mig själv, precis som du
Jag skulle andas i det tomrum som blev över om du lämnade mig nu
Jag skulle sitta på ett tåg mot Paris och låta Stockholm va
Jag skulle få den tiden över för mig själv, som jag sagt att jag vill ha
Jag skulle unna mig att drömma hundra mil genom Europa, om en främling lika tillitsfull som du
Jag skulle pröva mina läppar mot nån annan, om du lämnade mig nu
Jag skulle kunna leva utan den där blicken som får mig ur balans
Jag skulle sakna den där stunden som vi har när vi till slut har blivit sams
Jag kanske skulle söka upp kontakter som jag tappat, som jag varit med förut nånstans
Jag antar det finns nån du skulle ringa, om jag inte fanns
Jag kanske skulle leta upp nån yngre, som en fjäder i hatten
Det skulle bli för tomt om ingen fanns där som värmde mig i natten
Men jag skulle aldrig ha tålamod nog att bli förstådd, ingen känner mig så väl som du
Jag skulle fastna i min ensamhet igen, om du lämnade mig nu
Hjärtesorg
Sedan gör det ont. Så ont som det kan göra när en vasstandad elak råtta gnager på ett hjärta...
Hon kan inte klä det i ord och hon kan inte heller se några bilder framför sig, det bara finns där som en känsla. Och det händer något med henne.
Den stora klumpen hennes kropp var inte av betong, den var av is,
det märker hon när hennes soliga minne får den att smälta.
Och alla elaka råttor är plötsligt borta.
Tårarna
huvudstupa hjärtat först.
Där gick han hem,
hem igen med
allt han hade med sej när han kom.
Och om man ser på henne så
ler hon åt allt än så länge.
Jag sa: "Städa upp och vädra ut,
allt är över allt tar slut."
Där gick han hem
igen
men hon min vän,
hon är mellan väggarna som undrar:
"Var är han nå'nstans då."
Tårarna,
snart kommer tårarna. Tårarna,
snart kommer tårarna.
Stora tårar rinner nerför kinderna och ner i knät.
Det är hon och hennes bästa vän
som stannar kvar i allafall,
när alla andra gick.
Fast hon inte fick.
Fall inte i för all din törst,
man måste tänka först.
Fall inte i för allt i världen,
jag har inte tid att
vända mej och se, för allt jag säger
blir fel ändå.
Du,Du,Du
Dina blickar för mig dit där bra du och jag kan vara, in till drömmarnas värld, våran värld. Jag kan fortsätta drömma, där är jag trygg mot verklighetens sanning. Jag kan fortsätta le tillbaka och låtsats att allt är som vanligt, att mina känslor för dig aldirg finns. Det är precis så jag tänker fortsätta att försöka förtränga mina känslor men inuti mig brinner mitt hjärta för dig.
Det bästa sparar man alltid till sist
Så då kan man ju gissa vad jag har gjort dom soliga dagarna, fast nu mot slutet av sommaren har jag bara legat på stranden och åkt mycket båt. Bland annat har jag testat att åka vattenskidor, det var lite läskigt men kul! Dom soliga dagarna har jag också spenderat på min vän gabriels studsmatta, och min egen. Kan tyvärr inte hoppa lika bra som gabriel och david men lite skills har jag allt.
Under sommarens jobbiga dagar har jag också fortsatt att skriva på min novell "mötet" som inte ligger uppe här en, men det kommer så fort ajg har skrivit klart den. (Vilket jag hoppas blir rätt snart)
Jag har också hunnit med att gå på liseberg 3 gånger i år, många roliga minnen och bilder.Fotograferat har jg inte gjort så himmla mycket, lite från gessle konserer min familj var på och sedan har jag väl varit ute någon dag då vädret var bra men inte lika mycket som förra året.
Så kan man sammanfatta min sommar, fast den är inte slut än. Det kan hända mycket innan skolan börjar vilket är ungefär om en vecka. Våran katt molly ska ha kattungar, om man har tur blir det innan skolna börjar. Sen ska jag förmodligen åka till göteborg och inhandla både kläder och möbler till mitt nya rum. Jag ska också och titta på skate tävlingen i knalleland på tisdag eller onsdag. Så vem vet kanska sparar jag det bästa till sist.
Tillbaka till verkligheten
Hon låg i sin mjuka säng och tankarna flög återigen tillbaka i drömmarnas värld. Hon hade drömt om honom igen, han som hade dom där blåa ögonen och det där leende som gjorde henne knäsvag . Hon hade börjat drömma om honom samma natt som hon slutade nian. Drömmen började med att hon stod ensam på ett berg och såg ut över den vackra utsikten. Hon hade på sig en vit klänning som fladdrade när vinden tog i. Hon sträckte ut armarna som en fågel och skrek högt ut något från berget. Plötsligt rann en tår från hennes vänstra kind och sedan en till, hon föll ihop på marken. Som ett löv och där satt hon. Prasslet hördes svagt från skogen ut ur skogen kom han, han med det där långa mörka håret. Hon tittade upp och såg in i hans förtrollade blåa ögon. I det ögonblicket fick hon en känsla av att han skulle för alltid bli hennes. Varför hon kände så visste hon inte, hon har aldrig träffa denna mystiska människa som bara besöker henne i drömmarnas värld. Allt annat på berget och runt omkring stod stilla. Han log mot henne och gick mot henne, tog hennes hand och drog upp henne så hon stod öga med öga med honom. Han sa ?jag tycker visst om dig jätte mycket.? Sedan kysste han henne. Så att hon ryste igenom hela kroppen. Hon vaknade upp, tillbaka till verkligheten. Kvar fanns bara hans mjuka läppar i drömmarna. Den vita klockan på skrivbordet bredvid henne väckte henne tillbaka till verkligheten. Hon reste sig upp och det var dags att börja göra sig ordning för att gå till skolan.
våga släppa in någon
Jag kan va? din vän, när natten faller
Om du bara vill, öppna din dörr
och bara våga släppa nån in
mötet
I den svarta natten möts dom två. Hon och Han, så förälskade av ytan på varandra. Utan att tänka försvinner dom i varandras armar. Deras hjärtan slår så hårt,kärleken emellan dom är obetydlig.Det är deras kroppar som har övertaget. Lustarna hos dem är så stora så at dom inte längre kan hålla det tillbaka. Känslorna som dem känner känns bra för bara någon sekund sedan bryts de av och skräcken och rädslan börjar närma sig. Kropparna avviker och försvinner bort från varandra. Solens första strålar stiger upp oc en ny dag närmar sig, då går Hon och Han skilda vägar. Men inom dom finns lusten av närhet kvar men ingen säger något eller gör något. Det blir som vanligt som om ett möte mellan dem aldirg hade hänt. 
Loneliness
I natt
Hon har en ensamhet
på brustna hjärtans väg
och hon har eldens kraft
Hon är stark som få
men ingen du kan nå
hon säger;
när du är här är jag aldirg ensam
jag drömmer...
I mina drömmar finns bara en sak, Kärlek. Ibland kan jag drömma om min första kyss, fast den drömmen skrämmer mig för nu i efterhand kan jag säga att jag kankse inte skulle gjort som jag gjorde. Men det är lätt och säga i efterhand. Jag kan också drömma om en kille som bara finns i mina drömmar, jag vet att han inte finns på riktigt, så fånigt tjejig är jag inte. För jag får aldirg se hans ansikte i drömmarna utan jag hör bara hans ord, hela han är suddig. Men ändå i drömmen är han så verklig. Han står där vid min sida och det han säger är det jag vill höra. Dom tre små orden och jag vet han menar det.
Det låter kanske dumt men ibland kan jag drömma om saker som känns, tuffa saker jag gått igenom. Sånna drömmar gör ont, men av dom drömmarna kan man se dom ljusa sidorna. Att kunna se det fina i ett förhållande som är slut. Är inte det kärlek? Att kunna se, det där fina i drömmarna och skratta och tänka tillbaka. Men vad vet jag , jag vet inte vad kärlek är. Det är ändå bara drömmar, jag drömmer.
