Julia Andreasson

Jag kan se in i dina ögon och föralltid veta att mitt liv  kommer bli okej, allt fixar sig. För att jag vet att jag kommer alltid ha dig vid min sida. Jag kan låta dig prata och inte förstår jag ett ord vad du säger men ändå står jag där och hör på, bara låta orden flyta på och göra allt för att få dig att prata och skratta. Det är det som gör mig alldels glad inuti och jag känenr att jag har gjort någon nyttta, ananrs flyter jag bara med vardagen utan att märkas.Ibland kan jag får känslan av att du inte tycker om mig att du ryggar tillbaka och inte släpper in mig, men det stunder du gör det, släpper mig hela vägen in. Det är de stunder jag tycker om dig, jag skulle kunna tycka om  hela dig på riktigt, om jag bara fick. Det finns en mur mellan oss den vet jag inte om jag vågar riva. Inte än i alla fall, jag är nog inte tillträckligt stark,  eller är jag det.? Har ja redan gjort det nu när jag har publicerat detta inlägg. Vem vet, just nu bryr jag mig inte så mycket om det utan fokuserar mig på annat som typ frågor som,
vad jag ska ha på mig i morgon?....