Julia Andreasson

När jag ser dig i ögonen så tänker jag, varför kan jag inte vara i dina kläder i stället för att gå med mina slitna. Jag vill ta på mig din fina klänning och sedan lägga mig i den tunga kistan. Jag ser det framför mig, när jag ligger där i den svarta kistan, allt är vackert och ljusen i kyrkan har nästan brunnit ner. Det känns som en verklighet, ibland önskar jag att det vore det. Tårarna rinner sakta ner för allas ansikten, samligen i kyrkan är ganska stor. Jag ser mig själv liga där, med ögonen slutna och smärtan är äntligen borta, kvar finns bara en kropp med inga känslor kvar.  Besöken på kyrkogården kommer att öka jag blir tilltittad ofta, på samma sätt jag ska göra när du dör. jag lovar, jag ska ge dig en röd ros varje dag. Jag önskar du kunde vara här föralltid vid min sida, men en dag vet ajg att du måste gå och bli en ängel, det finns änglar nu. Jag vet det, för att när du försvinner från mig, kommer du att se till att jag klarar mig sedan och kan ställa mig upp på fötterna och gå. Du kommer att bli en ängel, en bra en. Jag ska ge dig mitt hjärta och mitt liv så länge du klarar att ta hand om det. Jag ska vara vid din sida så vi kan känna tillsammans när smärtan kommer och så kan den ta våra liv tillsammans, men du lever kvar i mig.

Detta skrämmer mig, att du en dag ska förvsinna. Jag kan se allt så verkligt framför mig. Jag är rädd för det, det är en verklighet jag fruktar, att inte ha dig vid min sida. Du lyser upp min dag, din röst och skratt får min dag att kännas lite bättre. Varför tyr jag mig så mycket till dig? Du har alltid funnits där vid min sida udner hela mitt liv, under min uppväxt gav jag mig ditt hjärta på något sätt. Jag är förevigt fast vid dig. Du har lärt mig det mesta som är värt att veta, dina gamla ordvistar är alltid lika skumma och man får tänka till en stund. Jag vill komma ihåg allt du sagt till mig och skriva ner det i en bok så jag aldrig glömer dina visa ord. Livet är hårt men det visste ju vi sen innan, jag har känt den smärtan som jag vet att en dag du också ska få känna och smaka. Men jag hoppas att den dagen dröjer så att vi kan ha våra dagar tillsammans