Julia Andreasson

En himmelsk idyll bakom dagens mörka dörrar, jag ser vad som finns inuti dig. Men de gör ingen annan, jag vet att du är starkare än såhär. Mörkret och ensamheten ligger bakom dessa dåd som fått dig att vända uppochner. Jag önskar jag kunde hjälpa dig på något sätt, för du är fortfarande de där slagen som får mitt hjärta att ta ett extra slag. Mer än så finns inte bland mina känslor, allt är förvirrat men allt jag vill nu är att hjälpa dig på bästa möjliga sätt. Man ska inte må dåligt speciellt inte i dessa decembertider, det är vid julen som allting förvärras, man blir hela tiden påmind av de vackra sockersöta minnerna. Bland pepparkaksbakningen och lutfisk kokningen, någonstans där kommer bilderna in av den rosenröda tiden som varit. I de ögonblicken önskar jag att jag levde då, där i en verklighet som redan passerat förbi. Men de är bara korta studer som framtiden inte bryr sig om. Framtiden är fortfarande oskriven och historieböckerna är tomma. Låt oss redan idag skapa historia och utgjuta  stigar på framtidens vägar.