mötet
I den svarta natten möts dom två. Hon och Han, så förälskade av ytan på varandra. Utan att tänka försvinner dom i varandras armar. Deras hjärtan slår så hårt,kärleken emellan dom är obetydlig.Det är deras kroppar som har övertaget. Lustarna hos dem är så stora så at dom inte längre kan hålla det tillbaka. Känslorna som dem känner känns bra för bara någon sekund sedan bryts de av och skräcken och rädslan börjar närma sig. Kropparna avviker och försvinner bort från varandra. Solens första strålar stiger upp oc en ny dag närmar sig, då går Hon och Han skilda vägar. Men inom dom finns lusten av närhet kvar men ingen säger något eller gör något. Det blir som vanligt som om ett möte mellan dem aldirg hade hänt. 
Loneliness
I natt
Hon har en ensamhet
på brustna hjärtans väg
och hon har eldens kraft
Hon är stark som få
men ingen du kan nå
hon säger;
när du är här är jag aldirg ensam
jag drömmer...
I mina drömmar finns bara en sak, Kärlek. Ibland kan jag drömma om min första kyss, fast den drömmen skrämmer mig för nu i efterhand kan jag säga att jag kankse inte skulle gjort som jag gjorde. Men det är lätt och säga i efterhand. Jag kan också drömma om en kille som bara finns i mina drömmar, jag vet att han inte finns på riktigt, så fånigt tjejig är jag inte. För jag får aldirg se hans ansikte i drömmarna utan jag hör bara hans ord, hela han är suddig. Men ändå i drömmen är han så verklig. Han står där vid min sida och det han säger är det jag vill höra. Dom tre små orden och jag vet han menar det.
Det låter kanske dumt men ibland kan jag drömma om saker som känns, tuffa saker jag gått igenom. Sånna drömmar gör ont, men av dom drömmarna kan man se dom ljusa sidorna. Att kunna se det fina i ett förhållande som är slut. Är inte det kärlek? Att kunna se, det där fina i drömmarna och skratta och tänka tillbaka. Men vad vet jag , jag vet inte vad kärlek är. Det är ändå bara drömmar, jag drömmer.
vänskap
Vi står här tillsammans
Jag är vid din sida föralltid.
När rädslan kommer,
tar jag din hand.
När det blir kallt,
och du inte orkar mer.
du passar inte in någonstnas
jag ger inte upp
du måste fortsätta orka,
för min skull
vi fixar det, det blir okej
För jag är här för dig."
sånna ord drömmer jag om att höra
.
Rädsla över kärleken
att vara rädd för något är min svaghet. Jag är rädd för kärlek, fast jag upplevt den så många gånger innan. Varför vågar jag inte släppa in någon? Det är inte svårt att fånga mitt hjärta men att röra det, det är svårt. Jag vet itne varför jag stänger folk ute det bara blir så. Att vara rädd för kärlek skapar hos mig en längtan efter det där fina men när någon kommer för nära stänger jag dem ute och gömmer mig bakom andra. Jag som släpp in så många vänner förut men alltid har det slutat att mitt hjärta krossas. Varifrån kom denna feghet och ynklighet?
När någon kommer in i mitt hjärta och nästan rör det, slänger jag iväg handen som stäcker sig efter det och gömmer mig, glömmer bort alla mina känslor. jag känner en trygghet i all gömma mig för då glömmer alla bort mig, som ett osynligt spöke sitter jag där, gömd bakom en skugga. Jag vet att det jag gör är fel att itne våga släppa in någon men jag vågar ärligt talat inte. Inte nu och en tid framåt i alla fall.
kärlek
Fånga mitt hjärta, fånga min själ. Ta mig härifrån, låt mig få känna smaken av din läppar. Lyft mig upp och säg det där jag vill höra, Smek min kind och säg " Du är allt jag vill ha". Mitt hjärta vill slå dom där extra slagen när jag ditt anstikte ser. Dina ögon ska tindra när du ser mig så som jag är. Låt oss vara ensamma en stund så jag kan säga till dig att du är det bästa. När du rör mig, fryser jag till is, allt annat stannar runt om oss och kvar blev vi. du och jag. Kan du ta mig dit där horisonten slutar och visa mig vad kärlek är? För jag vet inte var horisonten slutar och vad kärlek är. Så jag får fortsätta drömma om att du fångar mitt hjärta och ta mig härifrån.
